Ont i ryggen

Olika ryggproblem

Det finns flera olika anledningar och orsaker till att du kan ha fått ryggvärk.
För att nämna några av dessa är ryggskott, lumbago, diskbråck, diskbuktning, låsning, skolios, ischias dom vi hör mest om. Dom flesta får uppleva ryggvärk på ett eller annat sätt under deras liv. Det är inte heller ovanligt att den drabbade får ha besvär längre än nödvändigt för att inte rätt behandling sätts in i tid. När du får ont i ryggen försök att vara aktiv men ta det försiktigt.

Ont i ryggen – En vanlig åkomma

Alla kommer vi troligtvis någon gång i livet att drabbas av ont och värk i våra ryggar.
Det bästa du kan göra om du fått ont i ryggen är att ta det försiktigt men fortsätta vara aktiv. Ta långsamma promenader och försök att vara i så upprätt position som du klarar i övrigt under dagen och undvik att sitta ner. Vila ska du endast göra om det är nödvändigt.
Man vet idag att ryggont leder till mer ryggont. Det vill säga om du tidigare haft ryggont är det större sannolikhet att du kommer att drabbas igen.

 

Idrottsskador och ont i ryggen

Att ha ont i ryggen är en vanlig åkomma bland idrottare. Akuta problem kan uppstå på flera olika sätt exempelvis om du blir tacklad, lyfter snabbt eller hastiga rörelser.
Andra vanliga orsaker till att du som idrottar får ont i ryggen är att vissa muskler överansträngs medans andra muskler glöms bort att aktiveras under träningen. Detta skapar en obalans mellan dina muskelgrupper.
Du som får rätt professionell behandling blir ofta bra igen efter 2 till 4 veckor.

 

Boka en tid hos oss

Hos oss får du träffa en behandlare för just din skada. Vi har flera kliniker i Stockholm Göteborg och Malmö.

Idrottsskadeexperten är ett privat alternativ vi är ej anslutna till högkostnadsskyddet

Ischias

Ischias är den vanligaste form av ryggvärk efter ryggskott och uppstår i ländryggen. Den kan hålla i sig länge och skapa smärta ner i benen. Finns två olika ischias finns falsk ischias och äkta ischias. Den falska ischias är den vanligaste formen av ischias. En falsk ischias beror oftast inte på en skadad disk utan kan bland annat bero på överbelastning och felbelastning av ryggen. Orsaken till smärta kan härröra från en eller flera nervrötter som via korsryggen och bäckenbenet bildar den så kallade ischiasnerven. Här kan du få behandling av ischias: ischias behandling

.

 

Diskbråck

Om du har diskbråck så har en disk som ligger mellan ryggradens kotor brustit. Den mänskliga ryggraden är uppbyggd av 24 benstycken som kallas ryggkotor. Mellan var och en av kotorna sitter en disk som gör att ryggraden kan röra sig. Det finns 23 diskar i ryggraden och de utgör en fjärdedel av ryggradens totala längd. Diskarna består av en inre kärna av en trögflytande substans som omges av en hårdare fiberrik ring. Diskens hårdare yttre försvagas eller spricker helt vilket leder till att den flytande substansen som finns inne i disken tar sig ut i ryggmärgskanalen. Det är vanligt och gör oftast inte ont. Men om disken trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna, kan det hända att du får ont i ryggen eller ischias, som är en strålande smärta i benet. Oftast går smärtan över av sig själv, men ibland kan det behövas en operation.

Det som kan orsaka diskbråck är flera olika saker men det som är vanligaste är att personen är otränad och har lagt för mycket tyngd på ryggraden i lyft istället för muskelgrupperna som där med orsakar förslitningsskador. Andra orsaker är även

Rökning

Tungt kroppsarbete

Upprepade onaturliga böjningar och lyft

Stillasittande arbete under lång tid

 

Lumbago

Lumbago definieras av hastigt påkommande ryggsmärta, i regel i ländryggen. Ingen smärtutstrålning ner i knäna och ingen patologisk neurologi. Ryggsmärtor, ryggvärk, ryggskott eller ont i ryggen är vanliga och samhällets mest kostsamma åkomma. Så kallade ryggskott (akut lumbago) är ett smärtsamt, men i regel ofarligt tillstånd.

Akut lumbago har god prognos med över 60 % besvärsfria inom 2 veckor och 80-90 % inom 3 månader

 

Ryggskott

Ryggskott är en plötslig och vanligtvis kraftig smärta i ländryggen som ofta resulterar i svårigheter att röra sig. Ryggskott är mycket vanlig och förekommer i alla åldrar. Ungefär åtta av tio personer får någon gång i livet smärtor i ländryggen, inte ens barn skonas. Hos barn har ryggskott ofta sin grund i att de bär tunga skolböcker och väskor på väg till och från skolan, eller från sitt idrottsutövande. Ryggskott kan ibland bero på diskbråck, kotförskjutning , hoptryckta eller slitna diskar, men oftast är orsaken en överbelastning av nedre delen även kallad ländrygg eller korsryggen.

Orsaker till ryggskott är bland annat

Stress. Ökad anspänning skapar en spänd rygg. (Ont i ryggen)

Minskad motion vilket medför att kroppen blir stelare och stelare.

För mycket sittande. Detta skapar ännu större stelhet i kroppen.

Allt ovan är delfaktorer för att kroppen blir stelare och mer spänd. Till slut kan inte ryggen kompensera mera och då tvingas kroppen att tillsätta fler och fler kramper. Detta leder till ditt ryggskott.

Motion stärker dina rygg- och benmuskler. Välj den typ av motion som passar dig bäst. Det viktigaste är att du rör på dig regelbundet. Vill du träna specifika muskelgrupper för att slippa få ryggont ska du prioritera: Mage och sätesmuskler. De allra flesta vill träna där man har ont i ryggen. Men det är oftast där man är starkast. Viktigt att lära känna din kropp och rygg, vad den kan och inte kan, för att slippa ryggskott i framtiden.

Det är viktigt att inte provocera smärtan. Det vill säga i det akuta läget ska du INTE vara uppe och promenera som vi ofta får höra. Men vi pratar om det akuta läget som ska vara sängläge, cirka 48 timmar. Men så fort du känner att den akuta fasen har lagt sig så är det bra att försöka vara uppe på benen igen. Men inte med saker som gör ont.

Du blir fortare bra i ryggen om du lyssnar på kroppen. Ligg bara till sängs de första dagarna om du har mycket ont och svårt att röra dig. Långvarig vila gör mer skada än nytta. Det kan leda till att du blir stel i leder, muskler förtvinar och skelettet urkalkas. Försök att arbeta om du kan, så smärtfritt du bara kan.  Undvik att sitta still. Var försiktig med att vrida kroppen samtidigt som du lyfter något.
När du lyfter något, tänk på att hålla det nära kroppen. Så snart det är möjligt kan du börja försiktigt med att promenera.

4 bra ryggont övningar

 

1 Gunga benen. 

Rörlighetsövning som framförallt är bra för ländryggen och som är skön att göra när du har ont och är stel i ländryggen.

Utgångsposition: Ryggliggande med böjda knän, sätt fötterna nära sätet och håll armarna längs sidorna.

Gör så här: Fäll benen långsamt åt ena sidan, så långt du kan och som känns bra. Stanna en minut och återgå sedan till utgångspositionen och upprepa sedan töjningen åt motsatt sida. Gunga benen från sida till sida, mjukt och långsamt. Upprepa fem gånger åt varje sida och öka successivt töjningen om du kan. Känns det bra kan du göra övningen tio gånger per sida.

Bra för: Ökar rörlighet i ländrygg och höfter, stärker bålen.

 

rulla rygg

 Utgångsposition: Börja på alla fyra och placera händerna i axelbredd och knäna i höftbredd. Håll ryggen parallell med golvet och nacken i linje med ryggraden.

Gör så här: På en inandning, svanka och för blicken upp mot taket . På en utandning, runda ryggen och för hakan in mot bröstet, fäst blicken mot naveln. Utför rörelsen lugnt och kontrollerat och repetera 5-10 gånger.

Bra för: Övningen ger bra rörelseträning för hela ryggen och axelpartiet.

 

3 Benen mot väggen 

Ligg på rygg med benen upp mot väggen. Så nära du kan, med så raka ben du kan i 10 minuter.

Bra för: Öppnar i ländryggen och töjer baksidan, bra för säte och baksida lår

 

4 häng ut smärtan

Häng ut rygg och axlar i en chinbar på gym eller i en dörrkarm hemma. Häng upp emot 1 min och upprepa flera gånger om dagen. Ta djupa andetag.

Bra för: Öppnar i ryggrad, axlar och skuldror. Ökar rörligheten i bröstkorgen och underlättar din andning.