Impingement i axeln – behandling, symtom och orsak
Smärta i axeln är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker hjälp hos naprapat eller kiropraktor. En särskilt vanlig orsak är det som kallas impingement – ett inklämningssyndrom i axeln som påverkar muskler, senor och andra mjukdelar i axelleden. Smärtan uppstår ofta vid lyft av armen, särskilt ovanför huvudet, och kan begränsa både vardagliga rörelser och idrottsprestationer.
I den här artikeln går vi igenom vad impingement är, vanliga symtom, orsaker till att det uppstår samt hur det kan behandlas effektivt. Vi berättar även om hur våra kliniker i Stockholm, Göteborg och Malmö arbetar med denna typ av axelbesvär – med behandlingsmetoder som stretching, stötvågsbehandling, tejpning och dry needling.
Vad är impingement i axeln?
Impingement, eller subakromiellt impingement som det mer formellt kallas, innebär att mjukdelar i axeln – ofta supraspinatussenan, en del av rotatorkuffen – kläms mellan överarmsbenets ledhuvud (humerus) och ett benutskott på skulderbladet som kallas akromion. Denna klämning uppstår framför allt när armen lyfts uppåt eller utåt från kroppen, vilket kan leda till irritation, inflammation och i vissa fall långvarig smärta.
Det finns två huvudsakliga typer av impingement:
- Primärt impingement – som beror på anatomiska faktorer som förändrat benutrymme eller bentillväxt som tränger undan senor.
- Sekundärt impingement – som orsakas av nedsatt muskelkontroll, instabilitet eller förändrat rörelsemönster i axeln.
Vanligt är att impingement utvecklas gradvis över tid. Det kan börja som en lätt ömhet vid vissa rörelser och successivt förvärras till en mer ihållande smärta som påverkar både aktivitet och vila.
Boka tid för undersökning och behandling? – Kontakta oss här
Vanliga symtom på impingement
Impingement är ett typiskt belastningsrelaterat tillstånd. Smärtan kan komma smygande och förvärras vid fysisk aktivitet, framför allt vid armlyft. Här är de vanligaste symtomen:
- Smärta på framsidan eller utsidan av axeln – särskilt när du lyfter armen ovanför axelhöjd eller sträcker armen ut från kroppen.
- Smärta på natten – det kan göra ont att ligga på den drabbade axeln eller så kan smärtan störa sömnen.
- Svaghet i axeln – särskilt vid lyft- eller kastmoment.
- Kraftigt nedsatt rörlighet – ibland kan det kännas som att något “tar emot” inne i axeln.
- Ömhet vid tryck på framsidan eller utsidan av axeln.
- Värk även i vila – vid mer irriterat tillstånd.
Smärtan vid impingement kan ibland misstas för andra axelskador, som senskador eller frusen skuldra. Därför är det viktigt med en noggrann undersökning för att fastställa rätt diagnos och utesluta andra tillstånd.
Orsaker till impingement
Det finns flera olika faktorer som kan leda till att ett impingement utvecklas. Dessa faktorer kan delas in i strukturella och funktionella orsaker.
Strukturella orsaker:
- Formen på akromion – vissa människor har ett mer nedåtböjt eller “krokliknande” akromion, vilket minskar utrymmet för senor och slemsäckar.
- Benpålagringar eller artros – särskilt i äldre ålder.
- Förkalkningar i senor – som kan leda till irritation och förträngning i det subakromiella utrymmet.
Funktionella orsaker:
- Dålig hållning – framåtroterade axlar och kutad bröstrygg minskar utrymmet i axelleden.
- Obalans i musklerna runt skulderblad och rotatorkuff – nedsatt styrka och kontroll i dessa muskler kan leda till att axelleden fungerar sämre och att senor kläms.
- Repetitiva rörelser – idrotter som simning, tennis, handboll, volleyboll eller tyngdlyftning innebär ofta upprepade rörelser ovanför huvudet, vilket ökar risken för impingement.
- Plötslig överbelastning – till exempel vid flytt, trädgårdsarbete eller ovana träningspass.
Det är vanligt att både strukturella och funktionella orsaker samverkar. En person med trångt anatomiskt utrymme kan klara sig bra tills muskelbalansen rubbas – till exempel efter en skada, stillasittande period eller ensidig träning.
Diagnos och undersökning
Vid misstänkt impingement börjar vi alltid med en grundlig klinisk undersökning. Det innefattar en analys av:
- Rörelseomfång i axelleden
- Smärtprovocerande tester, som Neer’s test eller Hawkins-Kennedy test
- Muskelstyrka i rotatorkuff och skulderbladsmuskulatur
- Hållning och rörelsemönster
- Eventuell ömhet vid palpation (tryck)
I de allra flesta fall räcker detta för att ställa en säker diagnos. Vid behov kan kompletterande undersökningar, som ultraljud eller MR, vara aktuellt – men det är sällan nödvändigt i det tidiga skedet.
Behandling av impingement
Målet med behandlingen är att minska smärtan, återställa rörlighet och funktion samt förhindra att tillståndet blir kroniskt. De flesta med impingement blir helt bra med rätt behandling – och utan behov av operation.
Hos Idrottsskadeexperten arbetar våra naprapater och kiropraktorer med en rad olika behandlingstekniker som anpassas efter individens behov och besvärsbild.
Manuella behandlingar
- Ledmobilisering – för att förbättra rörligheten i axelleden och kringliggande strukturer.
- Triggerpunktsbehandling och dry needling – används för att släppa på muskelspänningar och öka cirkulationen.
- Myofasciell behandling – riktar sig mot muskelhinnor som kan bidra till smärtan.
Stötvågsbehandling
Stötvågsbehandling är en effektiv metod vid långvariga besvär eller kalkaxel. Den stimulerar läkning, förbättrar cirkulationen och bryter ner förkalkningar. Behandlingen görs med ett specialinstrument som avger tryckvågor mot det drabbade området.
Tejpning
Kinesiotejp eller stabiliserande tejp kan användas för att avlasta strukturer i axeln, förbättra hållningen och minska smärtan vid rörelse. Tejpningen används ofta som ett komplement under rehabiliteringsfasen.
Rehabilitering och övningar
Rehabilitering är en av hörnstenarna i behandlingen. Du får individuellt anpassade övningar med syfte att:
- Återställa styrka i rotatorkuff och skulderbladsmuskulatur
- Förbättra hållning och ledrörlighet
- Träna på rätt rörelsemönster
Initialt fokuserar vi på kontrollerade rörelser utan smärta. Efterhand stegras övningarna med elastiska band, hantlar eller kroppsvikt. Målet är att du ska kunna återgå till dina vardagliga aktiviteter och/eller idrott på ett säkert sätt.
Ergonomiska råd och livsstilsförändringar
Vid behov ger vi tips kring arbetsställning, hållning och teknik vid träning. Ibland kan små justeringar i sovposition, arbetsplats eller lyftteknik ha stor effekt på läkningstiden.
Prognos och återhämtning
De flesta patienter blir smärtfria och återfår normal funktion inom 6–12 veckor med rätt behandling. För vissa kan det ta längre tid – särskilt om problemet funnits länge eller om det finns strukturella förändringar.
Det är viktigt att ha tålamod och följa rehabiliteringsprogrammet noggrant. Att gå tillbaka till tunga lyft eller idrott för tidigt kan förvärra problemet. Vid långvariga besvär är det också vanligt att man behöver göra justeringar i träningsteknik, muskelbalans och hållning för att förebygga återfall.
När behövs operation?
Operation är sällan förstahandsval vid impingement. De flesta klarar sig utmärkt med konservativ behandling. Dock kan operation vara aktuellt i följande fall:
- Om ingen förbättring skett efter 6–12 månaders aktiv behandling
- Vid stora strukturella förändringar, som benskador eller omfattande förkalkningar
- Vid misstanke om senskador eller rupturer som kräver kirurgisk åtgärd
Det vanligaste ingreppet är en så kallad subakromiell dekompression där man skapar mer utrymme för senorna genom att slipa ned en del av akromion. Detta görs vanligtvis artroskopiskt (titthålskirurgi) med goda resultat – men återhämtningen efter operation tar oftast flera månader.
Förebyggande av impingement
Att förebygga impingement handlar mycket om att ta hand om axelns funktion och rörelsemönster. Här är några konkreta tips:
- Träna rotatorkuff och skulderbladskontroll regelbundet
- Undvik överdriven belastning ovanför axelhöjd om du är ovan eller redan har besvär
- Variera rörelser och vila mellan belastningsmoment
- Ha en bra hållning, särskilt vid stillasittande arbete
- Se över teknik i idrott och styrketräning
Många idrottare och kontorsarbetare vinner mycket på att förebygga snarare än att behandla.
Sammanfattning
Impingement i axeln är ett vanligt och ofta smärtsamt tillstånd som beror på inklämning av senor och mjukdelar i axelleden. Det ger typiskt smärta vid armlyft och kan begränsa både vardagsrörelser och idrott. Orsakerna varierar från anatomiska faktorer till obalanser i muskulaturen eller dålig hållning.
Med rätt behandling – som stötvågsbehandling, dry needling, manuell terapi och anpassad rehabilitering – kan de allra flesta bli helt återställda. På våra kliniker i Stockholm, Göteborg och Malmö erbjuder vi evidensbaserad och individanpassad behandling som hjälper dig tillbaka till en smärtfri vardag.
Har du problem med axeln? Kontakta oss på Idrottsskadeexperten för en professionell bedömning och effektiv behandling!
Boka tid hos oss på Idrottsskadeexperten på följande ställen:
FAQ 10 vanliga frågor och svar om impingement i axeln
1. Vad är impingement i axeln?
Impingement innebär att mjukdelar som senor eller slemsäckar kläms mellan överarmsbenet och skulderbladet vid rörelse, särskilt när du lyfter armen. Det leder till smärta och nedsatt rörlighet.
2. Vilka är de vanligaste symtomen på impingement?
Vanliga symtom är smärta vid armlyft, värk i axeln vid vila eller på natten, svaghet i armen och en känsla av att det ”tar emot” vid vissa rörelser.
3. Vad orsakar impingement?
Orsaker kan vara:
- Repetitiva armrörelser (t.ex. vid sport eller arbete)
- Dålig hållning
- Muskelobalans eller svaghet i rotatorkuffen
- Anatomiskt trångt utrymme i axelleden
4. Hur ställs diagnosen impingement?
En klinisk undersökning där man testar rörlighet, muskelstyrka och smärtprovocerande rörelser räcker oftast. Ibland används även bilddiagnostik som ultraljud eller MR vid behov.
5. Är impingement farligt?
Nej, det är inte farligt men kan bli långvarigt och smärtsamt om det inte behandlas. I vissa fall kan obehandlat impingement leda till senskador över tid.
6. Kan jag träna med impingement?
Ja, men det beror på graden av smärta. Det är viktigt att undvika övningar som gör ont och istället fokusera på rehabövningar som stärker rotatorkuffen och förbättrar skulderbladets funktion.
7. Hur behandlas impingement?
Vanliga behandlingsmetoder är:
- Stötvågsbehandling
- Manuell terapi
- Stretching och dry needling
- Tejpning
- Rehabilitering med anpassade övningar
8. Hur lång tid tar det att bli bra?
De flesta blir bättre inom 6–12 veckor med rätt behandling. Långvariga fall kan ta längre tid, särskilt om tillståndet funnits länge eller om det finns strukturella förändringar.
9. Behöver jag operera axeln vid impingement?
Nej, de allra flesta blir bra utan operation. Kirurgi övervägs endast om besvären inte förbättras trots flera månaders behandling eller vid större strukturella skador.
10. Hur kan jag förebygga impingement?
- Träna styrka och kontroll i skulderblad och rotatorkuff
- Undvik överdrivet arbete med armarna ovanför huvudet
- Se över hållning och ergonomi, särskilt vid stillasittande arbete
- Variera rörelser och ge kroppen återhämtning
