Artros

Kroppen består av mer än tvåhundra olika ben. Deras uppgift är att dels skydda våra inre organ, och dels hålla uppe kroppen. För att alla dessa ben ska kunna röra sig gentemot varandra, så att vi t.ex. kan gå och springa, hålls benen ihop av en mängd olika leder.

Och det är dessa leder som ibland kan ställa till det för oss. Artros är den allra vanligaste formen av reumatisk ledsjukdom i vårt land, och man räknar med att närmare 800 000 människor i Sverige bär på artros i någon form. Hur svårt det drabbar oss varierar och många av oss vet inte ens om att vi har artros.

Vad är artros?

En mycket vanlig, och dessvärre felaktig beskrivning av artros är att det är en ledförslitning. Det skulle betyda att lederna blir allt mer skadade ju mer man använder dem. I själva verket är förhållandet det helt motsatta.

I våra leder är benändarna täckta av ett tunt skikt med brosk, som fungerar som stötdämpare. I leden finns också vätska, som vid belastning pressas ut och sedan åter sugs in när belastningen upphör. En bra liknelse är om du tänker dig att du pressar ihop en tvättsvamp.

I ledbrosket bryts hela tiden celler ned, och nya bildas. Artros innebär att denna process är störd, och att celler bryts ner fortare än nya bildas. Det kan drabba alla leder i kroppen, men det vanligaste är att det händer i knän, rygg, höfter, fingrar och tår.

Symptom vid Artros

Artros brukar oftast anmäla sin närvaro genom att du känner att det gör ont i en eller flera leder vid belastning och när du rör på dig. Så småningom kan smärtorna börja uppträda även nattetid eller andra perioder av stillhet.

Det är också mycket vanligt att du har svårt att ”komma igång” på morgonen, på grund av att du är stelare än vanligt i lederna.

Vem löper störst risk att drabbas av Artros?

Det har gjorts omfattande forskning kring artros och varför den uppkommer. Ändå är orsakerna till att du drabbas fortfarande okänd i stora delar. Vad man vet är att för hård belastning under lång tid är en riskfaktor, liksom övervikt och för lite belastning, alltså fysisk inaktivitet. Andra faktorer är ärftlighet och gamla skador på lederna hos t.ex. idrottsmän. Hälften av alla som drabbats av en menisk- eller korsbandsskada har senare i livet utvecklat artros.

Över 800 000 människor uppskattas ha artros i Sverige, och den är lika vanlig bland män som hos kvinnor. Dock brukar männen drabbas något tidigare i livet.

Eftersom sjukdomen är vanlig i högre åldrar har artros setts som en naturlig del av åldrandet. Men numera vet man att det inte är en naturlig del av att vi blir äldre. Alla äldre drabbas inte, och omvänt så är det ganska många yngre som också får besvär av artros.

Röntgen är i de flesta fall onödig

Artros kommer smygande, med lindrigare smärta i lederna till att börja med. Därför är det viktigt att du söker vård så snart som möjligt, när du börjar känna av symptomen.

Många röntgas fortfarande helt i onödan. Dessutom påvisar röntgen bara långtgående förändringar i lederna, varför många med artrosbesvär riskerar att få helt fel diagnos om man bara går efter röntgenundersökningen.

I regel räcker det med att läkaren undersöker dina leder noggrant och att du beskriver vilka symptom du har. Utifrån detta kan läkaren (eller sjukgymnasten) ställa en diagnos och rekommendera rätt behandling. Bli inte förvånad om du blir ordinerad att ge dig ut och träna – träning är bra för brosket i lederna, oavsett om du har artros eller inte.

Behandling

Vi nämnde tidigare att artros ofta kallas för ledförslitning, och mot den bakgrunden är det inte konstigt att många väljer att ta det mycket lugnare än vanligt – att man försöker vila sig frisk. Men gör inte det misstaget. Det är förmodligen det absolut värsta du kan göra mot dina leder.

Det finns idag ingen behandling mot själva sjukdomen. Vad man inom svensk sjukvård fokuserar på idag är därför att lindra smärtan och stelheten och att försöka bibehålla eller öka rörligheten i lederna. Detta görs bland annat genom dessa åtgärder:

• Värktabletter. Oftast räcker det med de vanliga, receptfria medicinerna.
• Inflammationshämmande läkemedel.
• Ämnet finns naturligt i brosket, och genom att tillsätta glukosamin kan man lindra symptomen vis lättare artros.

Smärtan från Artros är ofarlig. Men visst är det den naturligaste reaktionen i världen att man blir lite skraj när det gör ont. Det är lätt att tro att man förvärrar skadan. Men då ska man vara medveten om att det ska väldigt mycket till innan dina leder skadas av att du är aktiv.

När du rör på dig och belastar lederna gör det ofta ont under tiden, men det är på intet sätt skadligt för dig. Däremot är det viktigt att du tänker dig för så att du inte utsätter lederna för alltför hård och långvarig belastning. Smärtan ska vara acceptabel och uthärdlig, och om du känner att smärtan ökar, ska den ha återgått till samma nivå som tidigare.

Skulle du ändå belasta lederna mer än vad som är acceptabelt, så sluta inte att röra på dig. Men dra ner lite på det, och anpassa aktiviteten. Ta en kortare promenad än tidigare, och kanske en till på eftermiddagen istället för att ta en långpromenad.

Artrosskola

Den enskilt viktigaste ”behandlingen” är faktiskt bra information. När du vet vad artros innebär är du bättre rustad att själv undvika aktiviteter som förvärrar smärtan, och vad du själv kan göra för att lindra den.

På många håll i landet har man därför upprättat så kallade artrosskolor, som är en utbildning för artrospatienter. En arbetsterapeut eller sjukgymnast informerar om vad artros egentligen är och hur man kan behandla den. Du får hjälp med att sätta samman ett träningsprogram som är anpassat för din specifika situation.

Efter två till tre träffar med teori kring artros där du får veta allt som är värt att veta om sjukdomen, erbjuds du ett träningsprogram, och får samtidigt tillfälle att träna tillsammans med andra i samma situation.

För att delta i artrosskolan behöver du inte ha remiss från läkare. Du kan kontakta en sjukgymnast eller arbetsterapeut direkt för att få en bedömning om artrosskola är rätt för dig.

Träning vid artros

Om du läst så här långt så vet du nu att artros inte handlar om ledförslitning. Du vet också att du i de flesta fall bör bli aktivare, och inte mer passiv än tidigare. Alla nutida studier är överens om att träning lindrar smärtan och gör att funktionen i lederna förbättras. Att gå ner i vikt är också ett viktigt steg på vägen till ett smärtfriare liv.

Det finns många olika övningar och aktiviteter som kan ge ett gott resultat. Var noga med att anpassa träningen efter dina egna förutsättningar. Träning i sin enklaste form, promenader, är ett utmärkt alternativ för dig som inte är van att röra på dig. Är du överviktig kan stavgång vara bra, då det avlastar lederna.

Att cykla är en annan bra träningsform. Vid ”vanlig” styrketräning rekommenderar man att du hellre gör fler repetitioner med liten belastning än få med hög belastning.

Du kommer att få ont när du tränar. Men kom ihåg att det inte är farligt, och efter ett par månaders träning kommer smärtan att avklinga i takt med att du blir starkare. Artros är också en av få åkommor där man uppmuntrar att ta smärtstillande för att kunna träna. Snart kommer du att märka att du klarar längre promenader och fler repetitioner med högre belastning.

Operation

Det var tidigare relativt vanligt att man närmast rutinmässigt ansåg att leden behöver bytas ut förr eller senare vid artrosbesvär. På senare tid har man förstått att det är en mycket liten del av alla med artros som faktiskt behöver opereras.

Operation är en lösning som man tar till som en sista utväg, när patienten inte blir hjälpt av någonting annat. Men en operation är ett stort ingrepp där man sätter in en protes, och för att en operation ska ge ett tillfredsställande resultat måste man träna både före och efter operationen. Så fysisk aktivitet kommer du inte undan!

Några sista råd

• Försök att fortsätta röra på dig. Om det behövs för att klara det så ta ett par värktabletter med paracetamol varje dag, såvida du inte tar andra mediciner. Rådgör i så fall med din läkare.
• Om du är överviktig, gör vad du kan för att gå ner i vikt. I synnerhet om det är i knäna smärtan sitter. Väger du mindre minskar belastningen på lederna och du har lättare att vara aktiv.
• Ring och boka tid hos en sjukgymnast och/eller artrosskola. Hos sjukgymnasten kan du få rätt diagnos och även rekommendationer till olika former av träning.

Hos oss på Idrottsskadeexperten får du hjälp med att ställa rätt diagnos. Vi tar också fram ett träningsprogram anpassat till dina besvär.

Ta första steget till ett smärtfritt liv – boka en tid redan idag!

Frode Bakken Leg.Kiropraktor Stockholm

Ola Wimelius Leg.Kiropraktor Göteborg

Nicklas Wiltman Leg.Naprapat Göteborg

Fredrik Magnusson Leg.Naprapat Malmö