Hälsporre – Symtom, Behandling och Orsak
Vad är hälsporre? (Plantar Fasciit)
Hälsporre, eller Plantar Fasciit som det heter på latin, är en påbyggnad (kalksporre) som bildas där hålfotssenan fäster vid hälen. I regel är Hälsporre vanligas hos fysiskt aktiva personer i medelåldern, 40-60 år. Det kan uppstå vid långvarig överbelastning, eller rent av felaktig överbelastning av hålfotssenan och det är inte ovanligt att yrkesgrupper som belastar kroppen fysiskt, exempelvis yrken som kräver tunga lyft där man belastar foten fel eller hos idrottare och dansare som använder fel eller gamla sulor som medför felaktig belastning till exempel. Hälsporre känns ofta av genom en smärta under hälen. Många känner av det som mest under de första stegen på morgonen, men läs mer, vi har tips som kan hjälpa dig att känna dig bättre på morgonen. Ofta hjälper lite stretching på morgonen för att lindra besvären när det gör ont. Hälsporre är inget som går över på en dag, det kan ta lång tid och flertalet behandlingar.
Falsk hälsporre
En falsk hälsporre är smärta i senan/hälen utan att någon kalksporre har bildats. Falsk Hälsporre behandlas dock på samma sätt. Det vill säga med exempelvis vila, bättre skor, stretchning och/eller stötvågsbehandling. Hälsporre är inget som går över på en dag, det kan ta lång tid och flertalet behandlingar.
Boka tid för undersökning och behandling? – Kontakta oss här
Symtom, Behandling och Orsak – Se information under bilden
Symtom på Hälsporre, plantar fasciit
- Smärta under hälen eller sidan av den – främst vid belastning
- Ont på morgonen – belastning efter lång vila
- Mer smärta när du står eller går
- Sendrag i hålfotssenan
- Vilovärk efter en dags belastning
Även om namnet hälsporre kommer av den ”sporre” som kan växa ut vid senfästet så är det inte detta som är orsak till smärtan. Det är istället irritation i hålfotssenan, vilket därmed är vad som behöver behandlas. Det behöver inte heller vara någon inflammation för att smärta ska uppstå.
Symtomen är lika – men orsakerna till att värken uppstår kan vara väldigt individuella. Orsaken kan sitta i foten (exempelvis dåliga skor) men kan även vara snedbelastning exempelvis på grund av sned höft. Det är därmed viktigt att se på källan till smärtan och inte enbart fokusera på att vila senan och rehabilitera på detta sätt. I annat fall är risken stor att smärtan återkommer.
Hälsporre – Längre tids irritation i senan resulterar i att en kalksporre växer ut
Falks hälsporre – Irritation i senan utan att kalksporre växer ut
Behandling vid Hälsporre/Plantar Fasciit
Det är viktigt att söka vård och behandla hälsporre så fort som smärtan uppstår. Vi menar inte att du har hälsporre bara för att du har ont under hälen, men det kan vara smart att ta reda på varför du har ont. Detta för att irritationen i senan inte ska tillta om du nu har hälsporre. Genom att skapa stöd kring hälen kan ofta problemet minska efter 1 – 2 månader. Vill du ha råd på vägen alternativt att problemet inte försvunnit efter denna tid kan hjälp sökas hos våra naprapater eller kiropraktorer som är specialiserade på behandling vid hälsporre. Detta är vad du kan göra för att lindra besvären:
Byt skor /hälkopp / skoinlägg
Det är stor risk att dåliga skor är orsaken till att det gör ont under hälen. Gå till en skospecialist och få hjälp med att välja ut rätt sko. Du kommer då att få gå på ett band för att de ska se hur du sätter ner fötterna. Det viktigaste är att skorna är stadiga och ha mjuk och stötdämpande häl.
Använd gärna även ett par stödjande/dämpande inneskor så att du inte behöver gå direkt på hårt underlag. Hjälpmedel till skor är exempelvis:
- Gelékuddar
- Gelsockor
- Inlägg för hälsporre
- Strumpa med extra stöd
- Skoinlägg
- Hälkopp
- Ortopediskt skoinlägg
Hälkil på morgonen och stöd under natten
Ett klassiskt symtom på hälsporre är att smärta uppstår när du går upp ur sängen. Det beror på att senan inte har belastats under nattens timmar. För att minimera denna smärta kan ett stöd eller en specialstrumpa till foten användas. Det håller foten i ett bättre läge under natten och kan lindra smärtan du vanligtvis känner på morgonen.
För att sakta vänja foten kan en hälkil läggas i morgontofflorna så att inte belastningen blir så stor på en gång, framförallt om du ofta går på hårt underlag på morgonen. När det sedan är dags att gå till jobbet kan ordinarie skor användas.
Läkemedel – Smärtlindring
Receptfria smärtlindrande läkemedel kan användas för att dämpa smärtan. Men var försiktig så att inte överbelastning sker under den tid som smärtlindringen verkar. Om du väljer att använda en antiinflammatorisk smärtlindring kan även eventuell inflammation dämpas.
Undvik belastning
Att träna och motionera är alltid bra – men välj former av träning som inte belastar hälen. Byt bort löpning, promenader och tennis till simning, cykling och gym. Belastningen kan succesivt öka.
Stretchning och tejpning
En sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat kan ta fram övningar som innebär att du stretchar senan. De kan även tejpa foten för att skapa stöd och underlätta läkningsprocessen. Vi rekommenderar att tejpning sker av en specialist alternativt att de undersöker foten och visar hur du ska tejpa utifrån dina individuella behov.
Generella övningar
Vilka övningar som behöver ske beror på orsaken till problemet. Följande övningar kan genomföras för att öka blodcirkulationen och rörligheten i foten. Beror smärtan på snedbelastning är det däremot viktigt att även behandla grundorsaken i rygg, ben, bäcken osv.
- Töj vadmusklerna
- Viktbelastande tåhävningar
- Böj och sträck tårna
- Spreta med tårna
Töj vadmusklerna. Man böjer i knäet och försöker samtidigt pressa hälen nedåt. Behåll läget i 30 – 40 sekunder. Byt sedan ben. Detta går bra att göra upprepade gånger.
Viktbelastade tåhävningar. Kan utföras i en trappa på ett ben med en vikt i handen på samma sida som det ben som arbetar. Om det gör ont går det bra att göra tåhävningarna utan vikt i handen.
Böj och sträck tårna. Sträck tårna nedåt i 20 sekunder och sträck sedan tårna uppåt i 20 sekunder. Gör detta flera gånger per tå.
Lägg upp fötterna på en stol. Spreta med tårna och sträck hela foten i 20 sekunder. Slappna av… Och knip sedan ihop tårna mot hålfoten. Gör detta några gånger, det är bra för foten oavsett om du har hälsporre eller inte.
Hjälp och vård – Hos Idrottsskadeexperten
Hos Idrottsskadeexperten kan tider bokas för undersökning och konsultation vid hälsporre. Vi börjar alltid med att identifiera orsaken till överbelastningen. Är det svag höft, snedbelastning eller dåligt uppbyggda skor? Vi ser till helheten och söker alltid efter grundorsaken, behandlar och följer upp. Bland annat sker behandling via:
- Dry Needing: Behandling sker med akupunkturnålar även om det inte är klassisk akupunktur. En behandlingsform som används både vid hälsporre, tennisarmbåge och löparknä.
- Stötvågsbehandling: Stötvågsbehandling är en mycket vanlig vård av hälsporre. Via tryckvågor med olika styrka och frekvens behandlas hälen och den skadade vävnaden. Genom behandling, och vila, kan läkningen påskyndas. Behandlingen ger smärtlindring, ökad proteinproduktion, slår sönder kalklagringar i senvävnader m.m.
- Tejpning: Genom att tejpa foten avlastas de ömma delarna samtidigt som hälens stötdämpande funktion maximeras. Kan kompletteras med andra avlastande åtgärder.
- Stretchning och träning: Anses problemet komma av snedbelastning är det viktigt att stärka muskulaturen kring de svagare delarna. Det kan ske både med stretchning och lättare styrketräning.
Vilken behandling av hälsporre som passar bäst avgörs av individuell bedömning. I vissa fall behöver behandling och träning både ske av en annan del av kroppen (minska snedbelastning) samt foten (minska irritation och inflammation).
Se lediga tider i:
Kortisonbehandling eller operation
Om varken nya skor, stretchning och/eller vila hjälper kan läkare ordinera kortisonspruta i hälen. Det skapar smärtlindring under längre tid vilket innebär att musklerna slappnar av. Den stora risken är däremot att hälen överbelastas under tiden som smärtlindringen är aktiv. Sista utvägen är operation men de absolut flesta klarar sig med behandling, vila och rätt skor.
Inom ett år – men återkommande
Beroende på besvärets omfattning tar det olika lång tid att behandla hälsporre. För de allra flesta går det över på några månader upp till ett år. Däremot finns en ökad risk att få hälsporre hos en person som redan haft det tidigare.
Orsak och förlopp
Vid hålfoten, från hälen till trampdynorna, sitter en tjock sena som ger stöd och dämpning till foten. I det fall som senan överbelastas kan smärta uppkomma i senfästet på foten (vid hälen). Ibland kan det också uppstå en mindre påbyggnad på benet (en sporre) vilket är orsaken till namnet.
Överbelastning av hålfotssenan
Grunden är alltid att hålfotsenan har blivit överbelastad. Orsaken till detta är därefter avgörande för vilken behandling som ska ske. Några av de vanligaste orsakerna till överbelastning är:
- För dåliga skor, där belastningen blir felaktigt fördelad.
Överbelastning av denna sena uppstår främst genom att dåliga skor används. Foten får inte det stöd som behövs.
- Snedbelastning – från höft och rygg
Snedbelastning innebär att exempelvis ena foten belastas mer än den andra. Orsaken kan bland annat vara problem i höften eller ryggen. Trots att om smärtan sitter i foten så gäller det alltså att få en bredare bild och avgöra orsaken till smärtan. Detsamma gäller exempelvis vid löparknä och andra sned/överbelastningsskador.
- Snabbt ökad belastning
Hälsporre kan också uppstå vid en snabbt ökad belastning. Har du bytt jobb och går betydligt mer nu än tidigare? Har du börjat träna i större grad eller köpt nya skor som inte är anpassade för dina fötter?
- För högt/lågt fotvalv
Har du ovanligt höga eller låga fotvalv ökar även risken för att du får ont i hälen. I detta fall bör speciella skoinlägg användas.
Förebyggande åtgärder
Risken är större att du får hälsporre om du haft det tidigare. Därmed bör du även se över vilka förebyggande åtgärder som finns för att minska risken.
Träna styrka och rörlighet
Att träna stryka och rörlighet i fötter, ben, höft och rygg är grunden för att minimera risken för en rad olika skador och problem. Detsamma gäller för att minska risken för att få ont i hälen. Med starkare muskler skapas en bättre stabilitet och mindre risk över snedbelastning eller överbelastning.
Vill du få ett individanpassat program utifrån dina förutsättningar? Kontakta oss så tar vi tillsammans fram program som passar din situation.
Välj rätt skor och underlag
Stabiliserande skor med dämpning i hälen är en god förutsättning för att må bra i ländrygg, höft, knän och fötter. Men se även på vilket underlag du står/går/joggar på. Det är exempelvis betydligt bättre att jogga på stigar och joggingspår än på asfalt. Står och går du mycket på jobbet eller fritiden? Vilket underlag finns där – kan det åtgärdas?
Hälsporre anekdot
Ibland får man samtal man inte riktigt är beredd på, och den här dagen var det just så. Telefonen ringer och personen säger ”Hello, I have heel pain, what can I do?”
Det är första gången jag får ett samtal på engelska och jag började direkt tänka på hur jag ska göra. Hur ska jag förklara alla termer på engelska?
Efter snabbt googlande samtidigt som jag diskuterade hälsporre, plantar fasciit, på engelska kom vi fram till att personen hade låga fotvalv och så snart det var utrett vet jag ju hur jag gör.
Personen fick göra stötvågsbehandling några gånger och köpte ett par inlägg som jag vet många gånger är bra hjälp. Idag är personen smärtfri och vi hjälpte en till person att bli av med sina besvär.
FAQ
Behöver röntgen / magnetkamera användas för att säkerställa hälsporre?
Nej, det räcker med manuell undersökning av naprapat, kiropraktor, läkare osv. Vid undersökning eftersöks de bakomliggande orsakerna till problemet och behandling ges utifrån detta.
När behöver jag söka vård?
Vid akuta besvär bör vård alltid sökas så att behandling snabbt kan påbörjas. Börja annars med vila och förbättrat stöd kring hälen i 2 - 3 veckor. Om problemet inte avtar kan du kontakta Idrottsskadeexperten för undersökning.
Varför får man hälsporre?
Hälsporre uppstår genom överbelastning av hålfotssenan. Det kan ske på grund dåliga skor men även snedbelastning genom svagheter i exempelvis höften eller ryggen.
