Schlatterknä – benhandling och orsaker vid en av de vanligaste barn- och ungdomsskadorna
Vad är Schlatterknä?
Schlatterknä, eller Osgood-Schlatters sjukdom som det formellt heter, är en av de vanligaste överbelastningsskadorna hos växande barn och ungdomar. Det är särskilt vanligt i åldern 8–15 år och främst bland idrottsaktiva barn. Tillståndet orsakar smärta och ibland en synlig knöl strax under knäskålen, där lårmuskelns sena fäster in i skenbenet (tuberositas tibiae).
Namnet Osgood-Schlatter kommer från två läkare, Robert Osgood och Carl Schlatter, som oberoende av varandra beskrev tillståndet i början av 1900-talet. I dag är det en välkänd diagnos inom idrottsmedicinen, även om det fortfarande omgärdas av en del missförstånd.
Varför får man Schlatterknä? – Orsaker och riskfaktorer
Schlatterknä är en typisk tillväxtrelaterad överbelastningsskada. Hos barn och ungdomar som växer snabbt är benen inte färdigutvecklade och benfästena, där musklernas senor fäster, är extra känsliga för dragkrafter.
När ett barn är mycket aktivt, särskilt i sporter med mycket löpning, hopp, sparkar eller snabba riktningsförändringar (t.ex. fotboll, handboll, gymnastik och innebandy), dras lårmuskulaturen upprepade gånger i sitt senfäste. Över tid leder detta till inflammation, smärta och i vissa fall små benfragmenteringar vid fästpunkten på skenbenet.
Vanliga riskfaktorer:
-
Tillväxtspurt
-
Hög träningsintensitet eller snabba ökningar i träningsmängd
-
Dålig muskelbalans – särskilt stelhet i quadriceps eller svag bålstabilitet
-
Dåligt uppvärmda muskler eller otillräcklig stretching
-
Otillräcklig återhämtning mellan träningspass
-
Felaktig teknik vid hopp och landningar
Boka tid för undersökning och behandling? – Kontakta oss här
Symtom på Schlatterknä
De typiska symtomen är ganska lätta att känna igen, även om de kan variera i svårighetsgrad. Barnet upplever oftast smärta nedanför knäskålen, i det område där senan fäster vid skenbenet. Ibland kan en tydlig förhårdnad eller knöl kännas och ses i området.
Vanliga symtom:
-
Smärta strax under knäskålen, ofta ensidig
-
Smärtan ökar vid fysisk aktivitet, särskilt löpning, hopp och trappgång
-
Ömhet och svullnad vid senfästet
-
Knölbildning vid skenbenet
-
Stelhet i knät efter vila
-
Smärta vid tryck över området (t.ex. när man sitter på knä)
Smärtan kan vara molande i vila och bli skärande vid belastning. Hos vissa ungdomar är smärtan så pass intensiv att de tvingas avbryta sin träning eller idrottssäsong.
Diagnos – Så vet man om det är Schlatter
Diagnosen ställs genom klinisk undersökning. En erfaren kiropraktor eller naprapat kan med hjälp av sjukdomshistorik, symtom och palpation konstatera tillståndet. Ibland kan en röntgen göras för att bekräfta diagnosen och utesluta andra orsaker till knäsmärta, exempelvis frakturer eller tumörer, men detta är sällan nödvändigt.
På våra mottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö gör vi alltid en grundlig bedömning för att säkerställa rätt diagnos och påbörja en individanpassad behandlingsplan.
Schlatterknä
Behandling av Schlatterknä – Vad kan man göra?
Behandling av Schlatterknä handlar framför allt om att minska belastningen på det smärtande området, lindra symtomen och gradvis återgå till aktivitet. Den goda nyheten är att tillståndet i de allra flesta fall går över när tillväxten stannar av. Däremot är rätt behandling avgörande för att minska risken för långvariga besvär och avbrott i träning.
Vila och aktivitetsanpassning
Total vila är sällan nödvändig, men det är viktigt att barnet undviker just de aktiviteter som förvärrar smärtan – särskilt explosiva rörelser som hopp och sprint. Det går oftast bra att fortsätta med lågintensiva rörelser som cykling eller simning.
Vi på Idrottsskadeexperten hjälper till att utforma ett individuellt aktivitetsprogram så barnet kan fortsätta vara i rörelse utan att förvärra tillståndet.
Smärtlindring och inflammation
-
Kyla: Applicera is i 15–20 minuter efter träning för att minska smärta och inflammation.
-
NSAID: Ibland kan läkemedel som ibuprofen hjälpa vid kraftigare inflammation, men bör användas med försiktighet hos barn.
-
Avlastande tejpning: Kinesiotape eller annan form av avlastande tejp kan minska draget i senan och dämpa smärta vid rörelse.
Behandling hos kiropraktor/naprapat
Våra terapeuter i Stockholm, Göteborg och Malmö arbetar med beprövade metoder för att minska smärtan och påskynda återhämtningen. Behandlingen kan inkludera:
-
Mjukdelsbehandling av quadriceps, hamstrings och höftböjare
-
Mobilisering av knä- och höftled
-
Dry needling av överansträngda muskler
-
Medicinsk laser eller stötvågsbehandling i vissa fall
-
Individuellt anpassade träningsprogram
Rehabilitering och övningar
Rehabilitering är nyckeln till att bli smärtfri och återvända till idrott. Vi rekommenderar en gradvis stegrande rehab där övningarna successivt utmanar knäet.
Exempel på effektiva övningar:
-
Quadricepsstretch: Stretcha framsida lår dagligen för att minska drag i senan.
-
Höftböjarstretch: Minska spänning som påverkar knäts rörelsemönster.
-
Gluteusaktivering: Stärka sätesmuskulaturen för bättre stabilitet.
-
Excentrisk träning av quadriceps: Övningar där muskeln arbetar under förlängning (t.ex. långsamma knäböj) är mycket effektiva.
-
Balans- och proprioceptionsträning: Ökar kontrollen över knäleden och minskar risken för nya överbelastningar.
Rehabperioden varierar från några veckor till flera månader beroende på hur tidigt behandlingen sätts in och hur aktiv patienten är.
Prognos – När blir det bättre?
Schlatterknä läker hos de allra flesta barn i takt med att skelettet mognar och tillväxtspurten avtar. Det kan dock ta tid – från några månader till ett par år – och symtomen kan komma och gå under denna period. Hos vissa kvarstår en knöl vid knät som ett ”ärr” efter tillståndet, men detta är ofarligt.
Med rätt stöd och behandlingsinsatser går det oftast att fortsätta vara aktiv – med vissa anpassningar – under återhämtningsperioden.
Vanliga myter om Schlatterknä
Det finns flera seglivade myter om Schlatterknä. Här klargör vi några:
Myt 1: ”Man måste vila helt från idrott i flera månader.”
Falskt. Aktivitet kan ofta fortsätta, men bör anpassas för att undvika att förvärra smärtan.
Myt 2: ”Det är farligt att träna med Schlatter.”
Inte nödvändigtvis. Rätt typ av träning och rehab är ofta till hjälp snarare än skadlig.
Myt 3: ”Det går över av sig själv, så det är ingen idé att söka hjälp.”
Det stämmer att tillståndet ofta försvinner över tid, men utan rätt hantering riskerar barnet långvariga besvär, snedbelastningar och onödiga avbrott i fysisk aktivitet.
När bör du söka hjälp?
Sök professionell hjälp om:
-
Smärtan är intensiv eller långvarig
-
Barnet börjar halta eller undviker att belasta benet
-
Egenvård inte ger effekt
-
Du vill ha hjälp med individanpassad rehab och träningsråd
Ju tidigare man påbörjar en korrekt insats, desto snabbare går återhämtningen.
Schlatterknä? Vi hjälper dig i Stockholm, Göteborg och Malmö
På Idrottsskadeexperten.se möter du legitimerade kiropraktorer och naprapater med lång erfarenhet av att behandla idrottsrelaterade smärtor hos barn och ungdomar. Vi erbjuder skräddarsydda behandlingsplaner, professionell undersökning och individanpassad rehab – utan krav på remiss.
Boka tid hos oss på Idrottsskadeexperten på följande ställen:
10 vanliga frågor och svar om Schlatterknä
1. Vad är Schlatterknä?
Schlatterknä är en överbelastningsskada i knät som främst drabbar barn och ungdomar under tillväxtspurten. Det orsakas av upprepade drag från lårmuskeln på senfästet vid skenbenet, vilket leder till smärta, svullnad och ibland en knöl strax under knäskålen.
2. Vilka drabbas oftast av Schlatterknä?
Barn och ungdomar mellan 8 och 15 år, särskilt de som är aktiva i sporter som innefattar hopp, löpning och sparkar (t.ex. fotboll, handboll, gymnastik), löper störst risk. Pojkar har traditionellt drabbats oftare, men det blir allt vanligare även bland flickor.
3. Är Schlatterknä farligt?
Nej, det är inte farligt – men det kan vara smärtsamt och påverka barnets förmåga att delta i sport och rörelse. Med rätt behandling och aktivitetsanpassning går det oftast över utan komplikationer.
4. Hur länge varar Schlatterknä?
Symtomen kan pågå i några månader upp till ett par år. För många minskar besvären i takt med att tillväxten avtar. Tidig behandling och anpassad träning kan påskynda återhämtningen.
5. Måste mitt barn sluta med idrott helt?
Inte nödvändigtvis. Många kan fortsätta med lättare träning och mindre belastande aktiviteter. Nyckeln är att undvika just de rörelser som utlöser smärtan, exempelvis hopp och explosiva starter. Rådgör gärna med en kiropraktor eller naprapat för en individuell bedömning.
6. Kan Schlatterknä ge bestående men?
I de allra flesta fall läker det helt utan några långtidsproblem. En del kan få en kvarvarande knöl vid skenbenet, men den är ofarlig. I sällsynta fall kan smärtan kvarstå om man inte behandlar tillståndet korrekt från början.
7. Vilken behandling fungerar bäst vid Schlatterknä?
Behandling kombinerar ofta vila från provocerande aktivitet, stretching av framsida lår och höftböjare, samt rehabövningar för knä- och höftstabilitet. Behandling hos kiropraktor eller naprapat med mjukdelsbehandling, tejpning eller dry needling kan också ge snabb lindring.
8. Hur vet jag om det är Schlatterknä eller något annat?
Typiska kännetecken är smärta under knäskålen, som förvärras vid aktivitet, tillsammans med svullnad eller en knöl vid senfästet. En klinisk undersökning hos en av våra terapeuter i Stockholm, Göteborg eller Malmö kan fastställa diagnosen.
9. Finns det några övningar som hjälper?
Ja, specifika rehabövningar som excentriska knäböj, stretching av quadriceps och övningar för höft- och bålstabilitet är mycket effektiva. Vi hjälper dig att anpassa övningarna efter barnets nivå och smärtgrad.
10. När bör jag söka hjälp för mitt barns knäsmärta?
Om ditt barn har ont i knät under eller efter träning, en synlig knöl vid skenbenet eller om smärtan påverkar idrott och vardag, bör ni boka tid för bedömning. Ju tidigare vi sätter in rätt åtgärder, desto snabbare blir återhämtningen.
